Kiropraktisk forskning har undersökt  patienter med återkommande ländryggsbesvär.  De flesta patienter som söker kiropraktorer får minst ett återfall inom ett år från smärtdebuten.  När man forskar om orsaker till återkommande ländryggsbesvär brukar man använda olika modeller inom kiropraktisk forskning.

Patienterna indelades av kiropraktorerna i olika grupper beroende på orsaken till de återkommande ländryggsbesvären.

1. Kiropraktorerna undersökte hur man kunde aktivera olika magmuskler.
2. Man testade statisk uthållighet i ländryggsmsukulaturen.
3. Kiropraktorn bedömde om det fanns inslag av stressfaktorer.
4. Fanns det risk att patienten inte vågade använda ryggen pga risken att få ont igen.

I en ny kiropraktisk studie har man undersökt hur patienter reagerar på återkommande  ryggbesvär.  Kiropraktorer har ställt vissa frågor för att försöka identifiera hur patienter uppfattar/upplever orsaken tillryggbesvären.

1. Hur försöker du undvika att besvären återkommer?.
2. Har du egna knep att hantera smärtan?
3. Om du inte hade smärta i ryggen, hur skulle ditt liv se ut? 

Efter intervjuerna samanställde kiropraktorerna katergoriserades patienterna i tre grupper.

1. Vissa kiropraktor patienter söker snabbt hjälp för att få behandling och följer inte instruktioner om att träning kan förebygga återfall.
2. Andra kiropraktor patienter accepterar smärtan.
3. Ryggsmärtan indikerar för andra kiropraktor patienter hur viktigt det är att följa instruktioner om träning, sömn, kost m.m för att undvika återfall.

Den kiropraktiska forskningen indikerar på att människor har olika sätt att bearbeta sina återkommande ryggbesvär.  I framtiden återstår att identifiera på vilket sätt man förebygger återkommande ryggbesvär.

Hos gravida kvinnor med diagnostiserad bäckensmärta blir hälften bra inom en vecka. Efter tolv veckor har 90 procent blivit smärtfria oavsett vilken typ av behandling de har fått under sin graviditetsperiod. Trots att smärtan går över är det viktigt på vilket sätt man under besvärsperioden förhåller sig till bäckensmärtan.

Bäckensmärta under graviditetsperioden är vanligt och kan vara mycket handikappande med nedsatt livskvalitet och kraftigt nedsatt funktionsförmåga i kvinnans vardagliga aktiviteter. Faktorer som  ökar risken för att utveckla bäckensmärta under graviditeten är tidigare ländryggsbesvär,  bäckensmärtor eller skador mot bäckenet.

Forskning påvisar god effekt att lindra bäckensmärtor med instruktioner av kiropraktorer specialiserade i stabiliserande träning av länd/bäckenmuskulatur hos gravida med bäckensmärtor.

En annan viktig faktor i undersökningen är att man skiljer mellan ländryggssmärta och bäckensmärta.  Smärtan i ländryggen resp bäckenet skiljer sig åt i både prognos och behandling.

Ländryggsmärtan under graviditetsperioden skiljer sig inte åt i jämförelse med ländryggssmärtan som drabbar kvinnor som inte är gravida.  Ländryggsmärta är vanlig före graviditet och förvärras ofta under graviditeten och består ofta efter graviditeten.

Under graviditeten ökar ofta bäckensmärta av belastning/träning medan ländryggssmärtan förbättras av aktivitet/träning.  Det är därför viktigt att gravida kvinnor med diagnostiserad bäckensmärta får instruktioner av kiropraktorer eller annan vårdpersonal utbildade i ledstabiliserande träning att hitta lämpliga övningar föratt undvika ökad bäckensmärta.

De kiropraktiska övningarna går ut på att aktivera de djupa musklerna som har en viktig stabiliserande funktion för länd och bäcken. Även instruktioner om att bibehålla god hållning är viktigt.

Besvär från ryggraden samt andra leder är mycket komplexa. En stor del av våran hjärnkapacitet används för att kontrollera rörelserna i ryggraden och andra leder. Ett problem i ländryggen medför ofta att andra delar av ryggraden också påverkas. Om vi  i framtiden vill förbättra rehabiliteringen   av olika rygg och ledbesvär är det nödvändigt med  förändringar i sjukvårdens omhändertagande av ryggbesvär. I dagens sjukvård förväntar sig patienten att bli frisk från sitt lidande med mediciner, kirurgi eller mirakel.

Upptäckten att musklernas funktion är grunden för att bibehålla stabilitet samt att förebygga skador har  visat sig vara mycket viktig för att undvika ryggbesvär. Undervisning och information hur man tränar ryggraden och andra leder med god kvalitet utan överbelastning  medför att många människor med olika typer av besvär kan återgå till ett normalt liv.

Minskad smärta leder även till en radikal förändring i relationen mellan t ex kiropraktor och patient. Relationen mellan den som är ansvarig för behandling samt patienten är vital för en lyckad rehabilitering. Den drabbade patienten förändrar sina passiva strategier till ett eget omhändertagande med skräddarsydd träning.

I framtiden måste även samarbetet mellan läkare. arbetsterapeuter, kiropraktorer, sjukgymnaster och annan vårdpersonl förbättras för att uppnå bästa resultat inom rehabilitering av rygg och ledbesvär.

Med tanke på det enorma antal människor som drabbas av besvär från ryggraden och andra leder är det vitalt att sjukvården måste förbättra omhändertagandet/rehabiliteringen. Olika utbildningsinstitutioner behöver öka kunskapen hos sina studenter hur man undersöker och behandlar besvär från rörelseapparaten (ryggraden samt andra leder). Annars kommer dagens behandling med olika typer av mediciner kvarstå som primär behandlingsstrategi .

Forskning har dock svårt att hitta bevis vilka belastningsfaktorer som avgör att man får besvär med ryggen och höfter. Är det tunga lyft, stress, förflyttning av patienter, hur man går i trappor, antalet år i yrket, knästående/huksittande positioner etc. Förhoppningsvis kan framtidens forskning visa vilka åtgärder som krävs för att undvika/förebygga besvär i framtiden.

Forskning visar att psykosociala faktorer förändrar våran motoriska kontroll. I Australien har man i studier visat att tankar och våra känslor påverkar kontrollen av våra rörelser.

Man har studerat aktivitet i olika delar av hjärnan som visar att rädslan för smärta kan skapa mer smärta. Man har gjort mätningar av musklernas aktivitet som visar att rädsla för ryggont påverkar musklernas kontroll att hålla ryggraden i säker position.

Andra studier har visat samma resultat. Man ser att patiententer med akut och långvarig smärta så ökar muskelstyvheten i rygggradens muskulatur.

Den ökade styvheten i muskulaturen skyddar ryggraden på kortsikt, men skapar problem på lång sikt genom ändrad gångförmågan, ökade spänningar i muskulatur samt att spänningarna trycker ihop disker med ökad smärta som följd.